12.02.25 - Jambiani

Här kommer en liten sammanfattning utav veckan som gått. Vi har inte vart lika bortskämda med internet sen vi lämnade Gambia.

Det blev att kliva upp tidigt på tisdagsmorgonen. Vårt flyg gick 07:40 ifrån Dakar. Klockan ringde 04:30/död. Tog en varsin dusch och packade ihop våra saker. Kändes lite halvskumt att bara ha en 30l ryggsäck att hålla reda på. Tog sen en taxi till flygplatsen igenom ett mörkt och dött Dakar.

16,7kg, så mycket vägde vår packning ihop som vi skickade ner under planet. Ingen risk för övervikt här inte. Gick igenom säkerhetskontrollen och inväntade vår flight. Vi kom iväg i tid mot Addis Ababa som ligger i Etiopien. Först 3h till Lome i Togo för att mellanlanda sen vidare 5h till Etiopien. Väl där så fick vi byta plan och snurra runt lite. Internationella terminalen var ganska stor och modern. Fast terminal 1 som vi skulle flyga ifrån var gammal och sunkig. De två timmarna vi skulle ha ihjäl gick fort att avverka. Vi klev ombord på ett mindre plan som kom iväg i tid 22:30. Det här planet var högljut, varmt och skakigt. Det var bara att ge upp drömmen om att sova den sista sträckan på 3,5timma. Under resans gång så såg vi något mystiskt igenom fönstret. Det var kolsvart ute men borta vid horrisonten på samma ställe så lystes himlen upp gång på gång. Explosioner? Åska? Ska undersöka saken närmare när jag kommer hem.

Oavsett så landade vi i tid 01.30. Kilimanjaro International Airport, äntligen framme! Man var ganska mör i kropp och själv efter att ha spenderat hela dagen i diverse flygplan. Vi var först av planet men näst sist i visumkön. Att skriva blanketter var vi inte så snabba på. Men allt gick smidigt och bra. 50$ för 3mån visum/per person. Vi har lärt oss den hårda vägen att man alltid ska ha cash med sig vid gränserna. Helst lite $ eller €. Det var två norrmän som var bakom oss sist i kön. De hade bara visa kort men det gillade inte gränspolisen. De ville ha dollar. Så jag och Myggan (som för övrigt är ett klockrent nickname) gav killarna 100USD så de kunde komma in i landet. Klockan hade passerat 02 på natten, det var mörkt och ödsligt på flygplatsen. Det var bara ett gäng giriga taxisnubbar som ville köra in oss till byarna. 50$ för en taxi, fan heller! Men jag och myggan hade lite flyt för en gångs skull. Norrmänen som skulle ge oss $ hade en kille som hämtade dem. Vi skulle alla till samma by – Moshi. Så vi fick skjus utav dem hela vägen (40km) fram till porten utav hotellet som vi hade kollat upp. Klockrent! Fick $ utav dem och sa tack och hej. Sen fanns det rum ledigt på hotellet också. Det går bra nu. Tog en varsin dusch och dog sen i sängen. Det är varmt här! När vi landade 01:30 sa kaptenen att det var 26c ute. Lite mer fuktig och kvav luft här än i Gambia.

Vaknade sent på onsdagen. Vi var riktigt slitna idag. Vi hade bestämt att bara ta det lugnt och låta tidszonerna och all resa sjunka in. Tog en promenad runt byn som verkar vara ganska härlig. Folk är  inte lika på en här som i tidigare länder. Det verkar som om Moshi, eller hela Tanzania, är Coca-Cola freaks. Vägskyltar, monument, restaurang/hotelskyltar etc är alla med Coca-Cola teman. Sen pratade vi med en guide som hotellet styrde upp. Vi vill vandra längst med Kilimanjaro. Så vi bokade en 1dags tur in i parken för att vandra upp till den första stationen på berget. Vi hade gått runt och kollat lite priser hos andra safaributiker och det verkade som om alla hade samma priser. På kvällen sen så åt vi ute för att sen gå hem och somna till en film – och ladda för morgondagen!

Moshi med Kilimanjaro i bakgrunden.

Upp tidigt på torsdagsmorgonen för att duscha och packa ihop en liten väska. Vi skulle träffa guiden nedanför hotellet 07:30. Vi fick vänta nästan 50min på puckot. Då var jag ganska irriterad och det märkte även guiden när han tillslut kom. Han beklaga sig och skyllde på "dalla-dalla" bussarna. Men men, vi kom iväg tillslut. En timmes resa med bil till Marangu. En liten by som ligger precis innan grindarna till berget. Väl där så fick vi en annan guide eftersom den första killen skulle vidare. Irritationsbarometern steg något. Sen så är man tvungen att registrera in sig innan man går in i parken. Där måste man även betala 60$/person i entré, men det ingick i priset som vi hade betalat guiden. Men puckot hade glömt sitt visa kort (de tog inte cash) och ville låna vårt – no way. Irritationsbarometern ligger på bristningsnivån nu! Han sprang runt som en amatör och leta efter ett visa kort. Tur att vi bara har 1dags tur, annars hade jag vart ännu mer irriterad. Men tillslut så styrde han upp allt och vi fick skriva in oss. Sen var det bara att ta adjö till puckot och börja vandra med vår andra guid.

Igenom portarna till Marangu route. Vår vandring skulle ta oss upp till första stationen på den här leden - Mandara som ligger på 2700m. Vi gick och gick och såg hur klimatet & regnskogen successivt ändrades med höjden. En promenad på över 3timmar i konstant uppförsbacke. Tiden gick ändå fort för man hade en hel del att se längst med vandringen. Väl uppe vid Mandara så tog vi lunch. Satt oss och åt varsin lunchbox och pustade ut. Man var ganska mör i kroppen just då. Det kändes att man inte hade rört på sig under nästan 4månader. Jag kommer dö på nästa brottarträning.

Starten på Marangu Route.

När vi hade ätit klart så gick vi ytterliggare 15min uppför till Maundi Crater. En klarblå dag så erbjuder den gamla vulkankratern en panorama utsikt över Kilimanjaros topp. Men idag var det tyvärr molnigt så vi såg inte allt för mycket utav berget. Vi fick nöja oss med utsikten över Tanzania och gränsen över till Kenya. Men vi har fått mersmak utav det här och vi ska tillbaka någon gång för att vandra hela vägen upp till toppen, Uhuru Peak, som ligger på 5895m över havet. En vandring som tar 5-6 dagar totalt. Vandringen nedför berget gick betydligt snabbare men det tog på framsida lår. Väl nere igen så väntade puckot på oss vid utgången. Vi tackade guiden och gav han lite driks. Vi prata inte så mycket under bilresan hem till hotellet. Både jag och myggan var ganska slitna. Väl framme så sa vi tack och adjö till puckot och gick sen och la oss raklånga i sängen.

Duschade och bytte om för att äta en matbit på kvällen. När vi gick längst med en väg så kom en snubbe och tuta på oss. Han stannade bilen bakom oss och klev ur. Det var en kille från en safarifirma som vi hade snackat med igår. Han var upprörd över att vi hade kollat up deras erbjudande utan att komma tillbaka och köpa den. Så han försökte skrämma oss med att vi var tvugna att betala honom lite eftersom vi skrev våra namn på ett papper. Han sa att vi hade skrivit en signatur, ett kontrakt. No way, jag började tjaffsa emot. Är han blind? En ganska stor skillnad på att bara skriva sina namn "Dennis & Alexandra" så att dem ska veta vad vi heter och en signatur. Han blev upprörd och höjde rösten. Då tog jag tag i myggan och vände ryggen till utan att säga något och gick vidare. "I gonna screw you up" skriker puckot #2 bakom oss och hotade med polisen. Tror dem att vi turister är hur blåsta som helst? Stolpskott...

Vi gick ett varv i byn och passerade Dar Express lokal. Det är en bussfirma som kör direktbussar till huvudstaden. Så vi klev in och bokade varsin biljett Moshi-Dar es Salaam för 35.000tsh, ca 150sek. Vi promenerade vidare med våra biljetter i fickan. Klockan var runt 19 tiden och det var knappt något öppet. Efter ett tag och några funderingar visade det sig att elen hade gått och att butikerna och restaurangerna helt enkelt stängde igen för kvällen. Vi hittade tillslut en restaurang som hade en elgenerator. This is Africa. Vi åt mat och gick sen tillbaka för att sova gott.

Upp tidigt igen. Det börjar bli för många tidiga mornar! Klockan ringde 06:30/död igen. Duschade och packade ihop våra prylar. Gick ner och checkade ut. Hotellet var rent & fint och helt klart värd de knappa 130kr/natten. Gick till Dar Express lokalen och åt frukost på ett cafe mitt emot. Bussen kom och vi gick ombord. Vi lämnade Moshi 08 på morgonen. Vi såg Kilimanjaros topp försvinna längre och längre bort. Resan på 8timmar gick hyffsat smärtfritt. Det fanns en hel del häftigt att se igenom fönstret och så visade de lite film imellanåt. Ankom till Dar es Salaam strax efter 16 tiden. Miljarder med taxisnubbar/pojkar omringade en som blodiglar. De sa ett pris, jag sa ett annat, de skratta, jag blev irriterad, de gick ner i pris, jag gick ifrån dem, jag sa ett sista pris "no more jokes", de gav inte med sig, vi gick vidare bestämt, "okey okey", vi åkte taxi till hotellet.

Kilimanjaro försvinner bakom oss.

Checka in på Safari Inn. Taxiresan var väl inte den muntraste men fram kom vi. Rummet var litet men relativt cleant. Vi lyxade till det med AC. Det var det i slutändan värt för det var ganska kvavt i storstan. Vi duscha, åt mat och passade på att lägga upp en film åt er trogna läsare. Sen snacka vi med en kille på hotellet som styr upp saker, Felix. Han skulle fixa båtbiljetter åt oss till morgondagen. Sen ska han även hjälpa oss med framtida biljetter, men det tar vi en annan gång. Sen somnade vi till en film som lustigt nog utspelade sig i Uganda, grannlandet.

Yes, äntligen har jag kommit till nutid - idag lördag! Sitter i skrivandets stund intill en vit strand med vinden igenom håret och en söt solbränd mygga mittemot. Åt precis en pasta med grönsaker fast utan grönsaker. This is Africa. Men vi börjar från början.

Imorse fick vi sova ut i vilket fall. Vi gick upp vid 9 tiden och åt frukost. Där träffa vi även Felix som hade bokat biljetter åt oss. En biljett med öppen returbiljett Der es Salaam – Zanzibar. 70$/person för en t/r båtresa på 1½ timma enkel resa. Felix skjusade även ner oss till båten och påpekade gång på gång att vi skulle se efter våra väskor. Vi bytte nummer så han kan hämta oss när vi kommer tillbaka igen.

Alexandra väntar på att båten ska gå.

Båtresan gick snabbt och smidigt. En flashig katamaran som gick undan. Vi satt oss på soldäck och hade horrisonten i sikte. Det blåste, gungade och samtidigt stekte solen. Vi kom tillslut fram till Zanzibar. Tog våra väskor och knallade av. Vi fick fylla i lite blanketter och fick varsin ny stämpel i passet igen. Tillbaka till samma process igen, ut ifrån terminalen och en massa taxi snubbar. Skambud, skambud tillbaka, skratt, irritation, bye bye. Dem ville ha 40-50$ för en resa på 1,5mil. Så vi tog lokalbuss ut istället, Dalla-Dalla. Den kostade ca 8sek var. Visst man sitter lite trångt (Alexandra utbrister: LITE?!) och det tar lite längre tid. Men 16sek totalt istället för 40-50$ kändes bra.

Dalla-Dalla i Zanzibar.

Vi kom fram till Jambiani som ligger sydöst på ön. Enligt LP så är det ett lite lugnare område med lite färre turister. Fina vita stränder med turkost vatten. Första hotellet vi siktade på hade bara rum utan wc/dusch. Så vi sa tack, men nej tack. Gick en bit och hitta ett ställe precis intill havet. Vit strand som utlovat, turkost vatten likaså. Hotellet i sig var av den enklare varianten. Lite mindre, men rent och egen wc/dusch med varmvatten. Mysigt ställe, och inte alls mycket turister. Tror det är vi och två tyskar på vårt hotell.

Nu ska vi bara sola, bada och ta det lugnt ett tag. Det behöver vi efter några dagars resande etc. Lite semester i semestern. Sen blir det att dra vidare igen. Jag har redan avslöjat att vi ska tillbaka till Dar es Salaam men sen då?..

Fler bilder från Tanzania hittar ni HÄR!


12.02.24 - Dar es Saalam

Thomas den lurige klamde fram ratt svar forst - Tanzania!

Vi har spenderat nagra dagar i Moshi precis nedanfor Kilimanjaro. Besteg en del utav varldens storsta fristaende berg en dag. Men det far ni lasa om imorgon. Idag har vi kommit fram till huvudstaden Dar es Salaam for att ta baten over till Zanzibar imorgon. Men som sagt, hall utkik i bloggen imorgon for en sammanfattning. 

Som lovat, nasta film!



Kommentera!

Vart ar vi nu?

Ja - vi lever och mar bra. Vi har en ny film klar ocksa. Den laddas upp nar vi far ratt svar i kommentarfaltet. Sa, vart ar vi?

12.02.20 - Dakar

Nästan 8 veckor tillbringade vi i Gambia. Det var inte riktigt planerat. Men nu har vi i vilket fall sålt bilen. Vi har även tittat på en massa mark för framtiden och fått en massa nya vänner!

Sista tiden i Gambia ägnade vi åt att bara ta det lugnt. Några dagar vid Paradise Beach, som i övrigt kommer bli väldigt saknad! Vi åkte även en del tanka-tanka och gili-gili kors och tvärs. Skickade hem pengar till våra päron med Western Union, en erfarenhet rikare. Tog farväl av Eliman & Essa i Sanyang under söndagen efter att vi hade installerat solpanelerna på taket och styrt upp duschen ute. Tror Essa är riktigt nöjd nu. Sista natten tillbringa vi hos Tommy & Lisen i Brufut. Åt en god buffe på kvällen tillsammans med dem & danskarna Berit & Dress.

Imorse så körde Tommy & Lisen ut oss till flygplatsen. Men först svängde vi in på banken och växlade stora högar av dalasi's till några ynka sedlar dollar. Sen till Banjul International och checka in. Sa tack för allt och på återseende innan vi gick igenom säkerhetskontrollen.

Jag blev överlycklig när jag såg flygplanet taxa in på flygplatsen. Ett litet skitplan med propellrar och ca 20 passagerare. Africa style! Men det gick bra. Vi lyfte i tid 11.15 från Banjul och efter en något okontrollerad landning 45min senare så var vi i Dakar - upp och ner. Allt gick smidigt igenom flygplatsen. Väl ute så gick vi snabbt och bestämt förbi alla taxi snubbar och ut mot kusten. Vi hade LP-boken som guide efter ett hotell.

Vi stannade och åt en varsin pizza övergödd av ost. Sen checkade vi in på ett hotell bredvid som hade Piscine - pool. Hade en hel del CFA kvar sen vårt senaste besök i Senegal som vi kunde spendera. Har legat vid poolen hela eftermiddagen. Sen tog vi en varsin efterlängtad VARMDUSCH! Underbart skönt. Nu på kvällen tänkte vi ta en promenad och hitta något gott att äta. Sen blir det att se en film och försöka somna skapligt. Imorgon bär det av igen. En låååång dag kommer det att bli. Checka ut 05 imorgon och vi lär nog inte checka in på nästan hotell fören dagen efter. Dåligt med gissningar vart vi ska - kommentera! Vart ska vi nu?!

Ifall man ska dra lite slutsatser utav Gambia då...
-Eliman aka fiskguden har lärt mig (Dennis) att äta fisk. Men det kan nästan räknas som fusk då fisken i sig var butterfish. Sjukt god och den kommer jag sakna! Annars så har jag nog aldrig träffat någon som vattnar sin tomt lika ofta som Eliman, från 06-20 konstant haha. Konstigt att det inte var fler mygg där ute.

-Gabriella & Sparkey är dem skyldiga att vi överhuvudtaget besökte Gambia och aldrig kom därifrån. Tack vare dem så kom vi i kontakt med alla möjliga människor och fick en inblick i den Gambiska vardagen. Nu efteråt så känns det som om vi känt varandra i en evighet. Ser fram emot Yassan hemma i Flen framöver.

-Brufutgänget som vi lärde känna igenom brottarkontakter. Johan med familj, Tommy & Lisen och Berit & Dress. Åt mina första räkor under deras räkfest, notera INTE rakfest. Massor med rövarhistorer, gott humör och mycket hjälp. Tommy styrde upp passen åt oss när vi gick över tiden och hjälpte även till en hel del i bilaffären etc. Tack!

-Emy på Djeliba & Poco-Loco. Alltid glad och hjälpsam. Vi kommer sakna Gambias bästa ställe Poco-Loco!

Alla bilder ifrån Gambia hittar ni HÄR.

Gambia, vi ses nog snart igen...

12.02.16 - Sanyang

Nu ar bilen antligen sald! Pa tisdagkvall nar vi satt pa en av vara favoritrestauranger ringde en snubbe som hade kollat pa bilen tidigare under dagen. Han hade hittat en kopare som ville komma och kolla pa bilen. Dennis motte de utanfor, visade bilen och dealade lite. De hade pengar redo och kunde gora en snabb affar sa vi slog till. Efter att alla skakat hand var koparen snabb med att slita ner vara till salu skyltar.

Igar morse motte vi upp koparna i Brufut for att vaxla deras pengar till dalasi (de var senegaleser och hade bara CFA). Tommy som bor i Brufut var med och hjalpte oss. Nar pengarna var vaxlade tog han pasen med 110.000 dalasi i och akte hem till sig medan vi tog bilen tillsammans med koparna till Banjul for att fixa med agarpapper. Dennis var nojjig over att de skulle lura oss annars, hota oss med en kniv nar papprena var fardiga och sticka med bade bil och pengar haha. Sakra fore det osakra!

Inne i Banjul gick det ganska smidigt. Vi var framme vid polisstationen vid nio-tiden och klara med allt runt halv tva. Vi fick skriva om papprena tre ganger innan allt blev ratt och sa lite vantetid pa det. Men vi betalade inte ett ore till nagon. Lite chockade att ingen ville ha nagot. Nar vi var fardiga fick vi skjutss tillbaka in till Senegambia av Isidors nya agare. Vi skruvade loss vara svenska platar och vinkade hej da nar Isidor forsvann bort. Lite sorligt, men fan sa skont det var att antligen ha fatt bilen sald! Vi fick ungefar 27.000 svenska kronor for den. Helt okej med tanke pa att vi ville gora en snabb affar. Annars hade det nog gott att fa lite till for den, men tiden rinner ivag och varat flyg gar ju pa mandag.

Nar vi var fardiga med bilaffaren kom Tommy och Lisen och plockade upp oss och sa akte vi hem till dem en stund. Snackade strunt och hamtade vara pengar innan vi begav oss hem till Sanyang igen. Kandes riktigt konstigt att inte ha nagon bil langre. Vi fick istallet stalla oss langs med vagen som lokalbefolkningen och vinka pa alla tanka-tanka och gilli-gilli (buss-taxi bilar) som aker forbi. Vi fick napp snabbt och fick klamma in oss i en tanka-tanka (natsan en likadan bil som varan) som vi akte med drygt halva vagen hem, dar den hade sin slutdestianation.

Vi borjade ga lite och efter en stund ser vi en bekant bla buss. Vi vinkade, bussen stannade och visst kande vi igen foraren. Det var en engelsman som vi traffade i Marocko. Han hade berattat for oss att han hade kopt mark i Gambia och att han skulle ner och bygga ett hus och nu tog han med oss och visade stallet. Vad brukar man saga? Att varlden ar bra liten och Gambia ar jakligt litet! Engelsmannens place var nice i alla fal. Han planerar att bygga allt sjalv och ska aka ner varje ar nagra manader ett tag framover for att kunna slutfora det. An sa lange fanns bara en halvfardig mur och ett litet hus pa kanske 3x3 meter, men det kommer nog bli riktigt bra nar det ar fardigt!

Efter en stund dar blev det att lifta igen och aka sista vagen hem till Sanyang. Resan hem gick pa totalt 14 dalasi var, alltsa ca. 3,50 kr. Det mesta ar stort billigt har.

Idag har vi bara tagit det riktigt lugnt. Legat nere pa Paradise Beach, som for ovrigt kan vara en av varldens mest avkopplande stallen. Vi lag pa ett nytt stalle idag, Jungle Beach, dar det var lite mer folk an pa de andra stallena. Men det ar anda valditg folktomt och lugnt. Pa vagen hem kopte vi lite butterfish till kvallsmat. 35 dalasi/kg (ca 9 kr/kg). Helt ok pris for precis nyfangad fisk haha.

Forresten, ar ni nyfikna pa vart vi ska ta vagen? Kan avsloja sa mycket som att pa mandag tar vi flyget till Dakar, dar vi far stanna en natt innan vi aker vidare. Resan gar pa totalt 35 timmar. Nagon som har en bra gissning? New York, Kapstaden, Buenos Aieres? Varlden ar stor...

12.02.13 - Sanyang

Såja, nu har vi bokat ett flyg harifran! Om en vecka lamnar vi Gambia for denna gang. Destination okand. Ni far helt enkelt folja bloggen om ni vill veta vart vi tar vagen. Strax efter 11 lyfter vi pa mandag. Nu ska vi bara salja bilen...

12.02.10 - Serrekunda

Igår skickade vi hem mamma. Hennes flyg hem blev lite försenat. Lite lustigt när vi idag sitter på samma restaurang som igår fast idag är mor hemma i Sverige. Ena vecka ligger hon och solar i Gambia, en vecka senare ska hon åka skidor i Järvsö. Kontraster...

Det blev lite tomt när hon åkte. Det måste jag erkänna. Men när man fick sms att hon hade kommit hem ordentligt så kändes det bra igen. Mammas pojke.

Igår kväll fick vi ett bud på bilen. 120.000dalasi. Men vi avvaktar och försöker få upp priset till 135-140.000. Ska åka runt och visa upp pärlan till olika bilfirmor mm.

Kapitlet "markägare" fortsätter likaså. Hade ett möte tidigare idag och diskuterade allt om landet och runt om. Det här är Afrika. Inget går undan och man måste vara skeptiskt och alert hela tiden. Men vi har hittat rätt land nu, vi har ett pris och har även låtit en advokat träffat markägarna. Här nere säljer de ibland mark som de inte ens äger. Men allt verkar grönt på den biten.

Nästa steg är alla papper hit och dit. En stämpel där, en annan där, lite mutor här för att påskynda processen etc. Det tänkte vi ta tag i på tisdag. Sen ska det byggas mur runt om innan man kan lämna stället. Många bollar i luften...

Alexandra intervjuades imorse utav P4 Sörmland. Ska fixa en länk åt er så småningom så ni kan höra hennes morgonpigga röst när ni vill!

Har precis gått igenom ekonomin tillsammans med en matbit. Ni som är nyfikna om kostnader får lite siffror här...

Sen den 29e dec har vi spenderat drygt 30.000sek i Gambia. (6.000 tull för bilen)

Vi har drygt 50.000sek kvar på vårt gemensamma konto. Sen säljer vi bilen & utrustning för en summa runt 45.000sek - förhoppningsvis.

Vi har även en del kvar på våra egna konton. Men behöver vi inte röra dem pengarna så är det bra. Sen har vi ju även fått ett sponsorbidrag från Granlunds Grävmaskiner "in case of emergency". ;)

Men som sagt, många bollar i luften! Vi vill få bilen såld, marken köpt för att sedan kunna ta ett flyg. Det som är på tapeten just nu är Sydafrika eller Zanzibar för att backpacka söderut...

Några restips?

Den 14e juli måste vi vara hemma igen, då nalkas det Hosjö Open!


12.02.09 - Serrekunda

Har precis ätit varsin matbit. Sista gången på ett tag tillsammans med mamma. Om en halvtimme ska vi köra ut till flygplatsen. Strax efter 17 flyger hon hemåt till kylan.

Veckan har gått fort. Vi har solat, badat och ätit gott. Hunnit med en vända in till Banjul där vi träffa en advokat och högsta hönset för planritningarna över land.

Idag har vi checkat ut från hotellet. Packat mammas väska, hon får ta hem lite saker åt oss. Sen åkte vi till Serrekunda för att gå på marknad. Mamma saknade Tuna Park. Folk som följer efter en, sliter i en etc. Morsan förstod inte ungarna när de prata slang engelska medan hon koncentrerade sig till hundra för att prata så tydligt och korrekt engelske som hon bara kunde.

Kommer bli lite tomt när hon åker hem. Men nu måste vi börja röra på oss. Sälja bilen, tomt?, tanka tanka till Dakar för att ta ett flyg någonstans?!...

Imorgon 8.15 ca intervjuas Alexandra på P4 Sörmland.

Vart ska vi nu?


12.02.05 - Kololi

15.52 i torsdags landade Annika i värmen. Kul med besök hemifrån igen! De två första nätterna bodde vi kvar i huset i Sanyang. Blev smarrig butterfish första kvällen. På fredagen hängde vi på Paradise Beach hela dagen tillsammans med Brufut-gänget. Annika pressade som alla andra. Resultat - röd. Stackarn haha. När vi låg och solade kom det två "tobabs" (vitingar) spatserandes på stranden. Dennis var snabb att känna igen dem. Det var två killar från Finland som vi stötte på när vi skulle korsa Marocko-Mauritanien gränsen. Efter att ha snackat med de i några minuter visade det sig att de inte hade haft lika tur på vägen ner som oss. De hade blivit rånade på telefoner, bankomatkort och blivit av med bilen på något sätt. Just nu visste de inte vart de skulle ta vägen och de bodde någonstans ute i buschen för de hade inga pengar. Haha kaos. Känns som att vi har haft ganska tur med andra ord!

Igår checkade vi in på hotell inne i Kololi (samma hotell som vi bodde på över nyår). Skönt att efter en månad med kallvatten äntligen få ta en varmdusch. Blev att hänga vid poolen hela dagen. På kvällen tog vi bilen till Brufut och hälsade på våra svenska vänner. Där bjöds det på jättegod mat som Tommy hade lagat, lite gitarrspelande, öl och allmänt Gambia-snack. Det var trevligt!

Idag har det varit ganska molnigt. Efter frukosten bestämde vi oss för att ta en sväng till Bijilo Forest Park och kolla efter lite apor. Fanns mängder. Fick tillochmed se de skygga röda aporna på nära håll. När vi tröttnade på alla apor fick det bli varsin pizza på en av restaurangerna på Senegambia strip. 

Nu har det blivit mörkt här och vi ska snart ta bilen bort till 2rays bar and restaurant så att Annika kan få testa deras spicy beef pizza (Dennis tjatar om den mest hela tiden haha). Blir nog en ganska tidig kväll för imorgon ska vi upp tidigt och åka in till Sanyang för att träffa en "kommun-snubbe". Han ska kolla så att ritningen över marken som Annika och Enver ska köpa stämmer. När det är gjort måste det skaffas advokat och sen ska det fixas med en hel del papper. Blir spännande att se hur allt kommer gå till. Min mamma har såklart också blivit sugen på att skaffa mark här nere nu, så jag och Dennis kommer nog inte härifrån på ett tag!

Nu skriker min mage efter mat (Annika kan inte förstå att vi ska äta så många gånger om dagen haha. Hungriga ungdomar). Vi har hört att ni har det kallt där hemma. Vill bara påminna er om att här är det varmt. Ha det fint!

We just received a mail from a german couple that stay at the same hotel. They had noticed our car in the parking and checked out our blog. Really fun that you found us! Se you at the pool tomorrow! 






12.01.01 - Brufut

Sitter i skrivandets stund på Blue Kitchen. Fick precis in min #20 Beef filé with chips.

Idag på förmiddagen så har vi vart inne i Banjul och styrt upp. Så nu har vi tullat in bilen och fått nya Gambiska reggplåtar. Gula flashiga!

Allt gick relativt smidigt. Tullen fixade vi i måndags. Med Sparkeys hjälp gick det hyffsat fort - för att vara Afrika. Tog oss 2,5h och kostade nästan 25.000 dalasi, ca 6.000sek. I samma veva fick jag även ett Gambiskt personnummer. En riktigt Gambier haha...

Idag så var vi hos Sparkeys "sister" på Polisen i Banjul. Dem fyllde i allt och det enda jag och Alexandra behövde göra var att sitta och vänta, äta croissant och skriva en namnteckning. Sen fick vi två nya gula skyltar. Gick på 600 dalasi. Nu ska vi bara sälja kärran...

Tommy från Brufut gänget fixade stämplar i våra pass under måndagen. Så nu har vi visum ytterligare en månad till. Skit bra att känna folk här nere, A & O!

Land kapitlet då? Jodå efter ett x antal markvisningar så har vi hittat ett bra läge. Vi fick ett pris, har prutats och har nu ett bra pris. Sen får vi se vad lady-boss säger när hon ser marken. Mor min dvs. Ligger mitt i mellan Sanyang och Paradise beach med 1,5km åt vart håll.

Lady-boss landar här imorgon eftermiddag. Då står jag, Alexandra och Sparkey och välkomnar mamma Annika på flygplatsen. Ska bli kul att ha henne här en vecka!

Grattis Sama 25år & LG!